Frågor till riksdagspartierna inför valet 2010
 

Den nya språklagen har nu funnits i ungefär ett år. Språkförsvaret skulle därför inför riksdagsvalet vilja veta hur riksdagspartierna ser på språklagen, och hur den hittills fungerat, genom att ni besvarar nedanstående frågor. Vi tror att era svar kommer att intressera den språkengagerade allmänheten.
 
1. Har ni diskuterat språklagens grundläggande konstruktion och i så fall med vilket resultat?
         
Den nuvarande språklagen är en skyldighetslag, medan minoritetsspråklagen är en rättighetslag. Språkförsvaret anser att språklagen skulle ha utformats som en kombinerad rättighets- och skyldighetslag. JO beslöt också den 27/10 angående forskningsansökningar att ”det alltid vara möjligt att kommunicera med svenska myndigheter på svenska”, d.v.s. detta är alltså en rättighet. 
 
Svar: Vilken utformning den nya språklagen skulle ha diskuterades under behandling av propositionen ”Språk för alla – förslag till språklag”. Denna lag trädde i kraft för ca ett år sedan och är således så pass ny att det idag är svårt att säga om den har givit full effekt.
 
2. Anser ni att kärnområdet är korrekt avgränsat eller bör det utvidgas?
       
I samband med att JO den 19/2 2010 tog ställning till ett antal anmälningar angående myndigheters namngivning på engelska, ansåg JO att frågan om namngivning föll utanför det s.k. kärnområdet, d.v.s. lagens tillämpningsområde (se också sid. 29 i ” Språk för alla”).
 
Svar: Se svar på fråga 1.
 
3.  Anser ni att det behövs en systematisk genomgång av relevanta lagar, förordningar och föreskrifter och i så fall på vilka områden?
       
Den nuvarande språklagen är en ramlag som öppnar dörren för kompletterande förordningar och föreskrifter på olika områden, eller ändringar i redan existerande. Språklagen reglerar exempelvis inte användningen av undervisningsspråk inom skolvärlden. Grundskolor kan ha undervisning på uppemot 50 procent på engelska och gymnasier upp till 90 procent.
 
Svar: Lagar, förordningar och föreskrifter måste alltid uppdateras fortlöpande. Detta arbete pågår hela tiden, samt att språkliga justeringar görs när andra förändringar av lagen genomförs.

4. Kommer ert parti i regeringsställning att verka för en skyndsam ändring av e-postadresserna eller inte?
       
Riksdagens justitieombudsmän har prickat regeringen (och indirekt alla regeringar sedan 1994) med utgångspunkt från språklagen för att regeringskansliet fortfarande använder sig av engelskspråkiga e-postadresser. 
 
Svar: Det pågår idag en översyn av e-postadresserna inom Regeringskansliet. Syftet med denna översyn är att språket inte ska vara ett hinder i kommunikationen.

Centerpartiet ser gärna att Regeringskansliet går över till svenska e-postadresser.

5. Hur viktig är den nordiska språkgemenskapen i praktiken?
         
Språklagen behandlar inte frågan om den nordiska språkgemenskapen. Den svenska regeringen har genom den nordiska språkdeklarationen förpliktigat sig att befrämja den nordiska språkgemenskapen. Samtidigt visar undersökningar att den mellannordiska språkförståelsen har försämrats, särskilt bland ungdomar. Bara en fjärdedel av de svenska gymnasieeleverna får någon grannspråksundervisning. Det är fortfarande heller inte möjligt att se nordisk tv i hela Norden, inte ens i form av en samnordisk tv-kanal.

Svar: Den nordiska språkgemenskapen är mycket viktig. Möjligheten att kommunicera på "skandinaviska" är viktigt historiskt, kulturellt och funktionellt i den nordiska gemenskapen. Möjligheten att i alla nordiska länder ta de av varandras public service-kanaler skulle vara positivt och utvecklande för den nordiska språkgemenskapen. Centerpartiet har i riksdagen och i Nordiska Rådet agerat för att det ska bli möjligt.

 
6. Vilken är er helhetsbedömning av språklagen? Har den haft önskad effekt?
 
Svar: Eftersom språklagen är relativt ny är det i dagsläget svårt att uttala sig i frågan om den har haft önskad effekt.  

Svar via Astrid Gustafsson