I det senaste mötet som rådet för lokala regioner och myndigheter hade i våras antogs en resolution som utgår från att minoritetsspråk är resurser för socioekonomisk och kulturell utveckling av i synnerhet gränsregioner. Congress of local and regional authorities utgör en mäktig del av Europarådets verksamhet och representerar inte mindre än 318 medlemmar med över 200 000 kommuner och regioner i Europa. Dessa kongressledamöter väljs politiskt av regioner/kommuner och utgör således en legitim representant för t ex Europas alla minoritetsregioner.
Det som skiljer från tidigare ambitioner att stödja minoritetsspråk är det marknadsekonomiska synsättet man antagit på minoritetsspråk. Tidigare talades om behovet av minoritetsspråk i media, förvaltning och utbildning, men inte som instrument i en marknadsekonomi. Nu skall man inte längre stödja meänkieli/finska bara för att de är regionala språk sedan urminnes tider, men framförallt för att dessa språk utvecklar företagande och minskar arbetslösheten. Europarådet anser att man skall integrera minoritetsspråken i en marknadsekonomi. Regioner som har gjort detta har avgjort lägre arbetslöshet och högre inkomst per person, t ex tysktalare i Italien. Man hävdar således att t ex meänkieli och finska har en enorm outnyttjad potential som man pga den förda språkpolitiken har negligerat. Minoritetsspråken associeras ofta med problem, men det är skammen av att vara flerspråkig som har skapat ett skimmer där man inte kan se resursen.
Mer än 100 miljoner talar ett minoritetsspråk
Det finns mer än 90 språk i Europa och av dessa är 60 även minoritetsspråk med mer än 100 miljoner européer som talar dessa, dvs nästan var sjunde person i Europa tillhör en grupp minoritetsspråktalare, hävdar Europarådet. Dessa 100 miljoner minoritetsspråktalare bor ofta i gränsregioner som Tornedalen eller Meänmaa som det numera kallas av alltfler. Rådet för lokala regioner och myndigheter representerar således långt mer än 100 miljoner människor.
Europarådet hävdar egentligen det som Meänmaa-föreningen länge hävdat att man inte kan utveckla flerspråkiga regioner om man inte tar hänsyn till att även minoritetsspråken används som instrument för regionens utveckling. En flerspråkig och mångkulturell miljö skall metodiskt införas i en marknadsekonomi, är själva hörnstenen i Meänmaas språkplanering. Minoritetsspråktalare bör bli involverade i all ekonomisk utveckling av regionen eftersom språkens position i samhället formar en del av gruppens identitet, självkänsla och förmåga till entreprenörskap, företagande, innovationer och kreativitet, hävdar även Europarådet. Gränsregionalt samarbete är sedan länge en hörnsten i Europa och där utgör minoritetsspråken dörröppnare.
Meänkieli och finska producerar pengar, kultur och arbete
Europarådet betonar upprepade gånger att sångtävlingar på minoritetsspråk, amatörteater, filmfestivaler, teaterfestivaler, litterära evenemang utgör grundstenar för socio-ekonomisk utveckling i en flerspråkig miljö. De svenska minoriteterna utvecklade konceptet minoritetsspråkens Eurovision: supersuccérna Liet Lavlut (i Östersund och Luleå 2006, 2008), och semifinalen Laulun Laulut (2007 i Pajala) har helt igenom anammats av Europarådets medlemmar. Sångtävlingar och kulturfestivaler är viktiga nöjesevenemang för ungdomar och vuxna och som instrument för utveckling av kulturturism och -näringen. Kulturen är ett viktigt instrument för att reducera arbetslösheten och öka välmåendet och man betonar upprepade gånger att kulturturism i flerspråkiga regioner har en ENORM potential som man oftast negligerat, likt i Tornedalen. Hela Europa har i de flesta fall haft en likvärdig språkpolitik under nationalismens glansepok och skapat likvärdiga problem av givna resurser. Man rekommenderar även att bilda språkråd, likt Meänmaa redan har, att aktivt planera för språken i samråd med språkråden, skapa förutsättningar för gränsregionalt samarbete där minoritetsspråken är integrerade hörnstenar i samarbetet, och bl a söka kulturverksamhet som stimulerar till samarbete över språk-, nations- och kulturgränser. Allt detta har redan Meänmaa förening på sin agenda och arbetar aktivt för att förverkliga dessa. Meänmaa språkråd borde således vara en given partner för samråd i allt gränsregionalt samarbete, och i synnerhet inom kulturturism och kulturnäringar. Där finns mycket kompetens och entusiasm.
Att ha roligt på minoritetsspråk är själva kärnfrågan
Pudelns kärna är som jag ser det att utveckla flerspråkiga självbärande strukturer där det finns ett direkt nöjesinslag som attraherar ungdomar, men strukturen som sådan skapar biprodukter som revitalisering av minoritetsspråk, kulturturism, utvecklar kulturindustrin, ökar gränsregionalt samarbete, främjar globalisering, reducerar arbetslöshet, etc. Alleuropeiska sång- och kulturfestivaler om och på minoritetsspråk fyller väl in i konceptet. Det finns inget roligare än att ha roligt. Gör man det på minoritetsspråk skapas självbärande strukturer i en marknadsekonomi.
Hemsidor:
www.coe.int/t/congress/
www.meanmaa.net
Birger Winsa
Docent
