Den nya språklagen har nu funnits i ungefär ett år. Språkförsvaret skulle därför inför riksdagsvalet vilja veta hur riksdagspartierna ser på språklagen, och hur den hittills fungerat, genom att ni besvarar nedanstående frågor. Vi tror att era svar kommer att intressera den språkengagerade allmänheten.

1. Har ni diskuterat språklagens grundläggande konstruktion och i så fall med vilket resultat?

Den nuvarande språklagen är en skyldighetslag, medan minoritetsspråklagen är en rättighetslag. Språkförsvaret anser att språklagen skulle ha utformats som en kombinerad rättighets- och skyldighetslag. JO beslöt också den 27/10 angående forskningsansökningar att ”det alltid vara möjligt att kommunicera med svenskamyndigheter på svenska”, d.v.s. detta är alltså en rättighet.

Svar: Vi har inte diskuterat lagens konstruktion mer än att resultatet blev så eftersom man slog ihop Lag om svenska språket med den regionala lagstiftningen om rätten till nationella minoritetspråken. Språklagens grundläggande konstruktion behöver nog inte förändras. Det skulle ha större betydelse om man gjorde en utvärdering och en genomlysning av områden som inte idag ingår i kärnområden. Om man utvidgar kärnområdet och ålägger myndigheter etc att värna språket så bör man få bättre effekt.

2. Anser ni att kärnområdet är korrekt avgränsat eller bör det utvidgas?

I samband med att JO den 19/2 2010 tog ställning till ett antal anmälningar angående myndigheters namngivning på engelska, ansåg JO att frågan om namngivning föll utanför det s.k. kärnområdet, d.v.s. lagens tillämpningsområde (se också sid. 29 i "Språk för alla”).

Svar: Myndigheterna har ett särskilt ansvar för att värna svenska språket. Kärnområdet bör alltså utvidgas.

3. Anser ni att det behövs en systematisk genomgång av relevanta lagar, förordningar och föreskrifter och i så fall på vilka områden?

Den nuvarande språklagen är en ramlag som öppnar dörren för kompletterande förordningar och föreskrifter på olika områden, eller ändringar i redan existerande. Språklagen reglerar exempelvis inte användningen av undervisningsspråk inom skolvärlden. Grundskolor kan ha undervisning på uppemot 50 procent på engelska och gymnasier upp till 90 procent.

Svar: Vi vill att det är viktigt att skolvärlden värnar svenska språket. Det vore därför viktigt att i utvärderingen av språklagen också genomlysa svenska språkets ställning i grundskolan, gymnasiet och högskola/universitet.

4. Kommer ert parti i regeringsställning att verka för en skyndsam ändring av e-postadresserna eller inte?

Riksdagens justitieombudsmän har prickat regeringen (och indirekt alla regeringar sedan 1994) med utgångspunkt från språklagen för att regeringskansliet fortfarande använder sig av engelskspråkiga e-postadresser.

Svar: Ja, vi, d.v.s. s, v och mp har skrivit en gemensam reservation till förmån för att skyndsamt ändra regeringens e-postadresser.

5. Hur viktig är den nordiska språkgemenskapen i praktiken?

Språklagen behandlar inte frågan om den nordiska språkgemenskapen. Den svenska regeringen har genom den nordiska språkdeklarationen förpliktigat sig att befrämja den nordiska språkgemenskapen. Samtidigt visar undersökningar att den mellannordiska språkförståelsen har försämrats, särskilt bland ungdomar. Bara en fjärdedel av de svenska gymnasieeleverna får någon grannspråksundervisning. Det är fortfarande heller inte möjligt att se nordisk tv i hela Norden, inte ens i form av en samnordisk tv-kanal.

Svar: Det är viktigt att värna den nordiska språkgemenskapen. Vänsterpartiet har drivit frågan om att se finsk TV i exempelvis Norrbotten. Efter att ha besökt Åland som har tillgång till svensk TV så går det att genomföra bara den politiska vilja finns.

6. Vilken är er helhetsbedömning av språklagen? Har den haft önskad effekt?

Svar: Jag anser att det vore bra att utvärdera om språklagen fått önskad effekt och efter utvärderingen vidta de åtgärder som behövs för att språklagen ska bli så bra som möjligt.

Svar via

Siv Holma