1. Har ni diskuterat språklagens grundläggande konstruktion och i så fall med vilket resultat? 
         
Den nuvarande språklagen är en skyldighetslag, medan minoritetsspråklagen är en rättighetslag. Språkförsvaret anser att språklagen skulle ha utformats som en kombinerad rättighets- och skyldighetslag. JO beslöt också den 27/10 angående forskningsansökningar att ”det alltid vara möjligt att kommunicera med svenska myndigheter på svenska”, d.v.s. detta är alltså en rättighet. 
  
Svar: Vi diskuterade frågan i samband med propositionen, men landade i att propositionens utformning i huvudsak var bra. Lagen är ännu mycket ny och vi behöver ge tid för ordentlig utvärdering innan vi börjar diskutera förändringar.
  
2. Anser ni att kärnområdet är korrekt avgränsat eller bör det utvidgas? 
       
I samband med att JO den 19/2 2010 tog ställning till ett antal anmälningar angående myndigheters namngivning på engelska, ansåg JO att frågan om namngivning föll utanför det s.k. kärnområdet, d.v.s. lagens tillämpningsområde (se också sid. 29 i ” Språk för alla”). 
  
Svar: Lagen är ännu ny och det är vanskligt att redan nu, utan ordentlig utvärdering, dra slutsatser om effekterna. I en framtida utvärdering är avgränsningen en viktig fråga att se närmare på.
  
3.  Anser ni att det behövs en systematisk genomgång av relevanta lagar, förordningar och föreskrifter och i så fall på vilka områden? 
       
Den nuvarande språklagen är en ramlag som öppnar dörren för kompletterande förordningar och föreskrifter på olika områden, eller ändringar i redan existerande.  Språklagen reglerar exempelvis inte användningen av undervisningsspråk inom skolvärlden. Grundskolor kan ha undervisning på uppemot 50 procent på engelska och gymnasier upp till 90 procent. 
  
Svar: Det finns säkerligen ett stort behov av att följa upp och gå igenom förordningar och föreskrifter, allteftersom effekterna av språklagen blir allt klarare. 

4. Kommer ert parti i regeringsställning att verka för en skyndsam ändring av e-postadresserna eller inte? 
       
Riksdagens justitieombudsmän har prickat regeringen (och indirekt alla regeringar sedan 1994) med utgångspunkt från språklagen för att regeringskansliet fortfarande använder sig av engelskspråkiga e-postadresser. 
  
Svar: Ja, det är svårt att se vad som ska ta så lång tid. Att huvudsakligen använda svenska e-postadresser gentemot svensktalande innebär dock inte att andra adresser inte får finnas. De engelska adresserna, samt rentav adresser på andra språk, kan existera parallellt med de svenska.
  
5. Hur viktig är den nordiska språkgemenskapen i praktiken? 
         
Språklagen behandlar inte frågan om den nordiska språkgemenskapen. Den svenska regeringen har genom den nordiska språkdeklarationen förpliktigat sig att befrämja den nordiska språkgemenskapen. Samtidigt visar undersökningar att den mellannordiska språkförståelsen har försämrats, särskilt bland ungdomar. Bara en fjärdedel av de svenska gymnasieeleverna får någon grannspråksundervisning. Det är fortfarande heller inte möjligt att se nordisk tv i hela Norden, inte ens i form av en samnordisk tv-kanal. 

Svar: Det är en för framtiden viktig fråga att förbättra kunskaperna i våra grannspråk. Mycket handlar det om större möjligheter att ta del av medier på respektive språk. En större spridning av public service-bolagens produktioner, samsändningar och större möjlighet att få grannlands-TV i grundutbudet är frågor som är jämförelsevis enkla att lösa politiskt. I ett större perspektiv handlar det dock om att rasera gränserna för ländernas mediemarknader, så att vi tar del av varandras hela medieutbud vad gäller såväl TV, radio, tidningar, böcker, populärmusik med mera.
  

6.  Vilken är er helhetsbedömning av språklagen? Har den haft önskad effekt? 

Svar: Det är för tidigt att svara på den frågan.

 

Svar via Tomas Melin,

politisk sekreterare (MP)