Jag har under min arbetstid sedan ungefär 1999 av och till varit verksam som lärare i svenska för invandrare, kombinerat med en del annan vuxenundervisning. Självklart har jag i dessa miljöer kommit i kontakt med talare av en mängd olika språk, både för mig mer exotiska som somaliska och kurdiska eller mindre exotiska som ryska och spanska. Ibland har jag då också fått en del extra aha-upplevelser av olika slag generellt kring detta med språk och kultur.
 
Något jag varje lektion under dessa perioder ställts inför är problemet som vi alla råkar ut för någongång: om vi försöker översätta något från ett språk till ett annat så är det inte omöjligt - men det kan vara svårt. 
 
Ta vårt begrepp "lagom" t.ex. En invandrad bekant menade att begreppet "lagom" alls inte bara finns på svenska, utan även t.ex. på spanska och hänvisade då till ordet "abastanza". Men även om det säkert finns likheter i innebörd så betyder nog svenskans "lagom" och spanskans "abastanza" egentligen inte alls samma sak. Snarare betyder det senare väl mera något det finns ett överflöd av, vilket "lagom" inte betyder.
 
Förklaringen till olika begrepps svåröversättlighet är ju i sin tur mycket spännande att fundera över. I större eller mindre utsträckning verkar det finnas en verklighetsuppfattning som är lite unik förborgad i varje språk och särskilt dess olika begrepp.
 
Bland lingvister och andra i forskningsvärlden är väl sådant här antagligen ett ständigt och hett debattämne. Men det jag alltså nu syftar på är de mer vardagliga iakttagelser kring detta som vi lätt själva kan göra. Jag har t.ex. en vän med ursprung i Västerbotten. När hon är ute och går i en viss typ av av kyla så "fryser" eller "huttrar" hon inte - hon "hurves".
 
Jag har ingen aning om vilket ursprung det dialektala ordet "hurves" har, men jag förstår ju ungefär vad hon menar. Hon kan förstås också försöka förklara för mig vad det innebär att "hurves". Då berikas min fysiska tillvaro. Jag får en möjlighet att själv "hurves", alltså eventuellt hitta en ny nyans i de olika sätten att frysa på.  

Språklig mångfald är alltså givande och roligt. Det är väl bland världens ursprungsfolk som vi i många fall finner den största språkliga mångfalden, den största mängden helt skilda språk. Dessutom är det nog där vi hittar de flesta av alla de språk som hotas av omedelbar utplåning. På min fritid är jag också verksam inom en solidaritetsförening, Fjärde Världen, som sysslar med ursprungsfolk som samer, indianer, aboriginer m fl. Orsaken är förstås att jag är intresserad av dessa kulturers öde och fortbestånd.  

I ett indianspråk, jag tror det var hopi, lär det vara så att man inte säger "båten flyter på vattnet", utan : "båten guppas upp underifrån av vågorna". I centrum står alltså inte den människotillverkade båten, vilket nog oftast är fallet hos oss. Hos hopis är istället vattnet en nästan levande aktör, som gör något med båten. Utan att man nu behöver dra alltför stora växlar på detta, måste det ändå gå att säga att det är intressant. Möjligen ger det även en vink om att hopispråkets talare har en lite annan bild av naturen och världen än vi. 
 
Säkert finns det även i svenskan många förhållningssätt och synsätt på världen och naturen invävda som vi talare knappt är medvetna om. De flesta av dessa tror jag tillför något till den mänskliga kulturella mångfalden. Inte bara Sverige utan hela världen blir torftigare om de försvinner.
 
Jag är anhängare av ett mångkulturellt Sverige. Sverige av idag är på många sätt - tack vare invandrarna - mycket roligare än när jag var barn. Svenskan är inte hotad av invandrarspråken och heller inte hotat på det sätt som ett indianspråk i Amazonas är. Men internationellt sett är svenskan inget jättespråk. I många miljöer, även i Sverige, tar nog engelskan över onödigt mycket. 

Mycket talar alltså för att det med språk - och även enskilda begrepp på olika språk - som går förlorade också är unika perspektiv på verkligheten som går förlorade. Sådana förluster, och det gäller även svenskan, bör vi motverka. Därför har jag nu gått med i Språkförsvaret.
 
Henrik Persson

3/12 2010