Cecilia Wikströms krönika om EU-patentet, NA 11 feb, är välkommen men saknar dock helhetssyn.

Förslaget om EU-patent, som just tagits av EU-parlamentet, skall sänka kostnaderna genom ett centralt EU-patentverk, en domstol samt tre patentspråk: engelska, tyska o franska. Men Spanien och Italien hoppar av p.g.a. språkfrågan, vilket är helt logiskt med hänsyn till allvarliga nackdelar för övriga språkområden.

Rättvisan. Förslaget medför, att uppfinnare med något av de tre patentspråken som huvudspråk får en klar fördel gentemot andra europeiska patentansökare. En tysk uppfinnare kan avfatta ett EU-patent med rättstillämpning i Sverige samt kan hävda sitt patentskydd mot en svensk motpart på tyska. En svensk uppfinnare måste använda engelska, tyska eller franska mot en tysk motpart. Skevheterna är ju uppenbara till svenskens nackdel.

Språkutvecklingen. De övriga nationalspråkens roll som fullödiga patentspråk minskar. En patentansökan med beskrivning av uppfinningen samt exakta patentkrav utvecklar den tekniska terminologin. Det kommer fortfarande att gå att söka nationellt patent på svenska hos Patentverket. Men med det nya EU-patentet blir säkert svenskan åsidosatt. Nyordsutvecklingen upphör. Den berömda svenska skiftnyckeln hade nog haft ett urvattnat anglifierat namn, om den ursprungliga patentansökan från 1892 hade varit på engelska.

Rättssäkerheten. Tillämpningen av patenträtten inom ett visst land kan ske på ett främmande språk. Den tyske uppfinnaren kan avfatta ett EU-patent med rättstillämpning i Sverige på tyska. En svensk företagare, verksam endast i Sverige, tvingas förhålla sig till ett ”svenskt” patent på främmande språk för undvikande av intrång. Detta blir en klar nackdel för svenska företagare, eftersom tvister hittills har avgjorts på det använda språket där intrånget sker. Hur kompenseras detta, eller är orättvisan permanentad?

Småföretagarna. Uppfinnarna är en mycket heterogen grupp, från rena praktiker till storföretag. De senare kan lätt hantera nämnda problematik personellt och kostnadsmässigt. Men den svagaste gruppen, de fria uppfinnarna och småföretagarna får störst problem, om patentskrifter som juridisk text på främmande språk får rättsverkan i Sverige.

Lars Fredriksson, civilingenjör, uppfinnare, medlem i Språkförsvaret
Per-Åke Lindblom, f.d. gymnasielärare, medlem i Språkförsvaret